Sandra Qvist

Eftersom jag och Annichen bytte förra fredagen vi skulle ha varit ledig. Så är jag tredagarsledig i helgen.
Dock så känner jag mig inte helt i form. Då näsan är lite täppt och halsen lite krasslig.
Har därför bestlutat mig för att vara nykter i helgen och bara mysa med mitt hjärta. Och Arnold så klart.

Åkte och hämtade Kicken på sitt jobb idag. Tyckte jag var väldigt smart då jag tog min egna bil över måläng när jag hade gjort mitt sista jobb. Min bil var inte blå när vi kom hem. Så nu har min bil fått sin höstputts. Blank, blå och fin.:) Han är nu klart för vintern min pärla. Vinterpjuckerna är på satt för några dagar sedan. Så snön får gärna komma nu. Blir alltid som ett litet barn när man vet att snön ska komma. Kliver upp varje dag kollar ut genom fönstert och hoppas att snön ligger på baken. Jag vet att när jag vaknar och den gör det så kommer jag hoppa och skutta som en liten fem åring och skrika "det är snö det är snö!" Vilket jag gör varje år.
Sen går det några veckor, kanske månader så är man less och längtar till våren igen. Men det är som det ska.
Vi människor är aldrig helt nöjda.

Sitter och väntar på att maten ska bli klar nångång. Det blir klyftpotatis och ostochbacon fylld snitzel till middag idag. Mitt hjärta är så duktig!